Green shoes - Soffis blogg

Nu är jag hemma från seglingen, eller det var ju ett tag sen. Två dagar närmare bestämt, haha. Men ändå. Vi hade i alla fall väldigt roligt. Jag fick till och med chans att visa mina roddskills i Napoleonviken! När en gubbe försökte ge mig tips om vart jag borde ro för "där är det vindstilla", sa jag "men man vill ju ha en utmaning" och rodde snabbt vidare. Eller snabbt och snabbt, haha. Ingen gubbe ska i alla fall ge mig roddtips.

Bilder från seglingen kommer förresten så fort Elin är hemma igen, för jag glömde bort/orkade inte fota så mycket.

Hihi, beröm för något sånt. Nämen då. Jag får lust att skriva "fötterna". 

Jag chattade med Iris nyss, yay! Hon är i Chicago och klockan är ungefär tio i fyra på dagen där, så det är lite svårt för mig att förstå när hon säger att hon ska göra saker "idag". Det är lite sent nu känner jag, haha. Men det är skönt att veta att hon har det bra i alla fall. Snart kommer hon hem igen!

Imorse frågade Elin vad jag har för mig från imorgon kväll tills på lördag, och eftersom jag inte hade något planerat ska vi dra iväg och segla, tjoho! Kameran följer självklart med också. Men innan vi åker imorgon ska jag träffa Amy och äta lunch och sola på taket till hennes mammas jobb. Haha, hoppas mitt solförbud är över då. Just det, solkräm med solskyddsfaktor 30 (!) följer med på båten också, haha. Är fortfarande knallröd på axlarna och ryggen från igår.

Glömde berätta att jag var på Saltå kvarn igår med familjen. Det var så soligt att jag inte riktigt kunde tänka, så det var tur att de hade de goda juicerna på caféet. Åh apelsinjuice! 
 

Idag träffade jag Amy och vi upptäckte KTH. Helt otroligt fint område med fontäner och fantastiskt gröna gräsmattor! Jag förstår inte hur vi har kunnat missa det.

Efter kanske en timme mötte vi Andrea och sen gick vi och fikade på Stockholms glass- och pastahus. Det var farligt gott. Jag smakade en glass som hette Caribbean Chocolate eller något liknande. Det var chokladglass med rosépeppar och grön och röd chilipeppar. Jag trodde att den skulle vara jättestark, men det var den inte, bara god! Sen åt jag chokladtryffelglass, cocosglass och en glassort som hette Teheran. Den var också jättegod, med pistaschnötter, saffran och rosenvatten. Mums. Haha fyra sorter, jag vet, men man måste ju passa på när man är där.

Anledningen till att vi träffades var att Andrea åker hem till Italien på söndag, så vi kommer inte ses något mer. Fast han säger att han ska komma tillbaka när han han gått ut skolan i Italien, alltså om ett år. Så vi får se. Men det känns lite trist att han åker. Han är ju faktiskt väldigt rolig.
 

Alltså herregud, herregud, herregud, herregud, herregud! Herregud! Oh my god! ¡Dios mío! Mon Dieu!

Om jag är död ikväll så är orsaken chock. Sånt här händer inte mig! Haha.

Förresten påminner det lite om rodd. Haha.

- Jag hör inte vad du säger, för jag är täppt i näsan.
- Eh... va?
- Nej, jag menar att jag är täppt i örat!
- Ehm...?
- Men jag menar att jag har lock för örat!
- Men säg det då.

Woho, kan en dag börja bättre än att man lyssnar på Safety dance av Men without hats? Nix, det tror jag inte. Idag ska jag träffa Amy och köpa en present till Jossan som fyller 18 idag. Grattis, grattis, grattis!

Igår var jag på promenad med Elonpelon och Wirre, och det var riktigt mysigt. Hälsade på hos Elins mamma också, haha, jag halvt tvingade Elin att gå dit, för jag har inte träffat hennes mamma på jättelänge. Men det var kul, trots att jag upptäckte hur högt det är från deras balkong... usch, svindel.

Hmm... nu tror jag att jag ska plocka fram lite kläder som jag ska ha på mig ikväll.
 

Yes yes yes, jag tror att jag börjar få bra smak alltså. Right, Elin, right? Haha ja.

Grattis Jennifer, nu är du äntligen 18!

Woho, halsen har slutat göra ont! Istället vaknade jag imorse klockan fyra av att jag var så täppt i näsan att jag inte kunde andas, usch. Har fått lite konstiga tips på vad jag kan göra för att bli frisk snabbt, och de bästa tycker jag är att äta glass och dricka te. Jag får väl offra mig då... haha. Så jag drack te till frukost och tog C-vitaminbrus med Echinacea i.

Imorgon kommer Ullis och Jossan hem från Paris! Yes! Och igår kom Amy hem från England, men eftersom jag är förkyld kan jag inte träffa henne. På torsdag blir det i alla fall 18-årsmiddag hos Jossan, och det är därför jag måste bli frisk fort. Alla har nämligen jättemycket att berätta för varandra. Haha till och med jag har något att babbla om, oj oj. Vi kommer bli skvallerkärringar allihopa.

Men nu, bli-frisk-fort-tips nummer fyra, here I come. Gurgla i saltvatten.
 

Grattis EmPem! Äntligen! 

Dumma hals, den gör fortfarande ont. Beror säkert på regnpromenaden igår, usch. Men jag ska ändå försöka göra något idag. Tänkte åka till bibblan och låna några böcker som jag skämmigt nog inte har läst ännu. Haha, jag kanske skriver vilka böcker det är senare, när jag inte skäms längre.

Förresten så tycker jag att Amy kan komma hem nu (haha, hon kanske är hemma, jag har ingen aning) så vi kan se på någon rolig film och skvallra lite. Aja, jag får väl ta och ringa henne. 

Cover av Springsteens Dancing in the Dark. Goodie. Haha sångarens hår, myspys.
 

Här kommer ett minifilmtips.

I veckan såg jag Coffee and cigarettes (regi av Jim Jarmusch), och den var helt underbar och inspirerande. Jag har aldrig sett något liknande. Den är uppbyggd av flera svartvita kortfilmer med ungefär samma poäng, med många kända skådespelare och artister. Min favoritscen är den med Iggy Pop och Tom Waits, som syns på bild här nedan. Så se den, för den var riktigt bra.
 

Haha åh, vilka konstiga människor jag känner. Vissa är till och med konstigare än jag är.

Idag har jag jobbat och gått ute i det fina regnet. Svensk sommar för evigt! Efter det frös jag jättemycket så jag duschade, svepte in mig i en filt, drack varm choklad och såg på spansk film med spansk text utan att förstå särskilt mycket. Kika hette den. Jag lånade den av min syrras kompis för ett tag sen så det var på tiden att jag såg den tyckte jag. Men ja, det var svårt att förstå när det inte fanns svensk text.

Well well, jag har slagit vad med syrran också. Eller det är mer att jag försöker irritera henne genom att vara tyst. Man kan ju tro att det ska vara åt andra hållet; att hon blir mer irriterad när jag babblar på som alltid, men nej. Det är i alla fall väldigt kul för mig, som charader fast tusen gånger roligare. De enda reglerna som finns är att jag ska vara helt tyst pratmässigt, så jag får skratta och göra konstiga ljud. Haha testa, det är kul!

Nu blir det glass i stora lass för att försöka bota min onda hals. Usch, det är säkert Iris som har smittat mig med sin halsfluss. Blä.

Varför känner jag mig alltid så kulturtantig när jag lyssnar på fransk musik? Eller ser på fransk film? Jag förstår inte ett ord av vad som sjungs eller sägs, men det hindrar mig verkligen inte från att ta i från tårna och sjunga med i texten. Alltså, det är när jag lyssnar på musik, jag är en sån som håller tyst när man ser på film. Eller ja, det beror ju förstås på sällskapet. Om någon frågar något svarar jag ju såklart, social som jag är. Haha.

Anyhoo, idag var det avslutning i skolan. Hip hip hooray! Jag poserade väldigt fint på alla foton som togs måste jag säga, särskilt på ett foto med den italienska utbytesstudenten. Åh det var ett fint foto. Jag log mitt "freaky smile" och Andrea (italienaren) log helt normalt. Så brukar det vara vanligtvis, om nu någon skulle undra.

Efter avslutningen åkte jag och Amy in till stan och hon bjöd mig på lunch. Fina, bästa Amy. Hon hade ju i och för sig vunnit ett språkstipendie i skolan, så vi var ju tvungna att fira. Gott var det i alla fall. Sen träffade jag Irish och Elon och vi köpte en present till Angelica, som vi ska träffa imorgon.

Nu ska jag slå in presenten och ta hand om mina stackars fötter. Det är fint att ha röda klackskor på sig, men det gör ont. Tack Iris för att dina Converse finns!

Splittrat inlägg, nej nej.
 

Idag är en såndär dag när det känns som att allt bara kommer gå fel. Tur att jag är ledig i alla fall.

Jag önskar att det kändes som att jag har gjort rätt, att jag har valt rätt väg. Men jag vet själv att det inte är så. Ibland måste man väl helt enkelt inse att drömbilden är fel, att den inte finns på riktigt.

Att ge upp kändes så enkelt och bra, men jag vet att det var fel. Vi vet att det var fel.

Igår tog treorna studenten på min skola så vi andra fick inte vara där. Det tackar vi för!

Eftersom Amy fyllde år i tisdags hade jag och Ullis planerat lite roliga saker, så igår träffades vi i stan och Amy fick olika uppdrag för att  få ledtrådar och tillslut få bli medlem i PBK. Jag och Ullis improviserade när det gällde platserna som uppdragen skulle utföras på, men det blev jättebra ändå! Amy utförde alla uppdrag utan att klaga eller göra det minsta motstånd, och jag och Ullis sa flera gånger "men det där hade jag aldrig gjort!". Man kan säga att vi blev ganska stolta över Amy, och Amy tyckte nog att det var väldigt skönt när uppdragen var avklarade, haha.

Jag orkar inte skriva vad alla uppdrag gick ut på, men ett av dem var att Amy skulle ställa sig på Medis och peka och skrika "Håkan Hellström!" och sen springa så fort hon kunde mot det hållet hon pekat. Haha, Ullis filmade så vi såg det där minst tio gånger igår. Amy tyckte att det var ganska pinsamt, och att sen två poliser kom fram och undrade vad hon höll på med gjorde ju inte saken bättre, haha. Men poliserna var jättesnälla och den ena sa till och med "vad synd, jag som hade börjat leta" när vi berättade att det bara var påhittat att Amy hade sett Håkan Hellström.

Andra saker Amy gjorde var att leda allsång, skugga en valfri person, pruta ned priset på en kanelbulle och stirra fokuserat mot himlen, för att se hur folk reagerar. Åh, det var fint. Efteråt åkte vi hem till mig och fikade, såg på G - som i gemenskap, åt middag och såg på mer film. Haha, tack för att du var ett så bra födelsedagsbarn, Amy!
 

Igår var det Amys 18-årsdag! Grattis grattis grattis! Så på kvällen blev jag, Moa, Ullis, Emelie och Jossan bjudna på middag på Hard Rock Café i stan. Jag har nog aldrig ätit så mycket i hela mitt liv, men gott var det!

Till förrätt beställde vi en Jumbo Combo med en massa olika smårätter, typ minivårrullar och kycklingvingar. Till varmrätt beställde jag revbensspjäll, och det var verkligen inte lite mat! Det var typ alla revben från en hel gris, haha. Jättekladdigt och helt indränkt i marinad, men otroligt gott. Muuums! Sen var vi allihopa ganska mätta, men vi beställde ändå efterrätt. Egentligen ville vi ha deras brownie med glass och chokladsås och en massa gott till, men det var slut på grund av ett barnkalas tidigare på dagen. Men vi tog dagens efterrätt istället och den var säkert minst lika god som brownien. Efterrätten var då Mississippi Mud Pie, åh. Choklad, choklad, choklad så långt ögat kunde se. Underbart.
 

Om ni vill sjunga med i rubriken (som var dagens hejaramsa som jag och Ullis kom på) så är det samma melodi som till Ove Thörnqvists "Dagny".

Idag var det gymnasieregattan i Djurgårdsbrunnskanalen, och såklart var Team Vinnarskallar med. Jag, Ullis, Amy och Jossan rodde en 4+ och vår tränare Leif var cox (styrman).

Vi började redan med uppladdning igår hos Ullis. Förra årets pastaparty har alltså blivit tradition! Vi åt en massa kolhydrater, skrattade och bakade äppelpaj. Eller ja, det blev strömavbrott när pajen hade stått i ugnen lite mer än halva tiden, så äpplena var inte helt klara. Men det var gott ändå.

Imorse åkte vi till Stockholms Roddförening runt klockan 9, där resten av tjejlaget väntade på oss. Killarna kom inte förrän långt senare... oväntat. Men först tränade lärarlaget i 4:an och det andra tjejlaget rodde 8:an, och sen var det vår tur att träna. Rektorn fick vara cox och han gav oss jättemånga bra tips som vi hade nytta av i själva tävlingen.

Vi startade först och mötte två lag; Åva och Tibble. Åva hade biffiga tjejer som vanligt och Tibble hade de taniga, haha. Vi fick en jättebra start och Åvas lag hade problem med årorna, så vi drog ifrån de andra lagen rätt fort och lyckades hålla avståndet, så vi vann! GUUUULD! Woho! Vilken adrenalinkick det gav! Vi skrek "fy fan vad vi är bra", "yeeeeeeeeeeeees", "oh ah Dagy, säg oh ah DaGy" och en massa annat, haha. Nej, vi är verkligen inte självgoda. Nej nej.

De andra loppen gick sådär för DaGy. Killarnas 4:a och lärarnas 4:a kom sist tror jag, och tjejernas 8:a kom tvåa. Killarna vägrade ro 8:an för de hade aldrig hunnit träna i den, så det slutade med att tjejerna fick ro killarnas 8:a också. De kom tyvärr sist, men de hade ju faktiskt precis rott så det skyller vi på killarna. Lärarna kom sist i 8:an också.

Conclusion, Team Vinnarskallar är bäst!
Fy fan vad vi är bra, fy fan vad vi är bra!