Green shoes - Soffis blogg

Min nya idol. På riktigt. Grattis till föräldrarna som har uppfostrat en fantastisk kritiker. Imponerande!

Alltså... HUR kul? Hahaha. Så klockrent!

11.30:
Sitter i min nya, sköna säng. Lyssnar på bra musik. Skrattar åt double dream hands.

Senare:
Nytt busskort. Middag med fina vänner. Film.
 

Det är inte den här låten som är den bra musiken om någon skulle tro det, haha. This is double dream hands!
Kan man annat än skratta åt det här? Så sjukt underhållande.

Efter "Freestyle!" undrar jag seriöst vad han gör - hans huvud flyger omkring åt alla håll. Mmmh, måste lära mig den där dansen.

Oh snap, haha!
 

Ni vet när man har en låt på hjärnan som man tänkt på lite väl länge utan att komma på vad den heter eller vem som sjunger den?

Exakt så är det för mig just nu. Fast den här låten har jag haft på hjärnan i hm... två månader ungefär, och jag kommer inte ihåg ett dugg av texten. Jag hade nästan gett upp hoppet (och glömt låten), men förra veckan visade syrran mig någon video på youtube. Det var en sketch från någon brittisk gala, och när Brendan Fraser gick in på scenen för att presentera sketchen spelades låten. Det var kanske fem sekunder, men de fem sekunderna gjorde att jag började tänka på låten igen.

Så nu är jag tillbaka på ruta ett. Därför tänkte jag att jag kunde lägga upp videon här så kanske någon annan vet vad den heter.
 

Igår var det fettisdagen, vilken ingen kan ha missat. Jag och Jossan bestämde oss för att baka semlor, små hade vi tänkt oss, så vi kunde äta flera utan att få så jättedåligt samvete. Enligt receptet skulle de jäsa två gånger, först hela degen och sen när själva bullarna var gjorda. Efter första jäsningen hade ingenting hänt, så vi formade små söta semlor av degen, men efter andra jäsningen hade de små söta förvandlats till enorma monstersemlor. Eftersom Jossan och jag inte är kända som de mest ambitiösa, formade vi inte om jättebullarna, utan satte in dem i ugnen.

De blev helt klart godkända! Jossans lillasyster bad om att få en till, men vi skulle ju äta middag så hon fick vänta. Efter middagen åt vi en till, och jag förstår verkligen inte hur lilla Freddie kunde äta två semlor plus middag. Hon är ju inte särskilt stor, så vart tog allt vägen? Hmm... mystery. Jag kanske kan lyckas få några bilder som Jossan tog på semlorna igår. Jag lägger ut de här i så fall.

Förresten så laddade Jossan upp sin första youtubevideo igår, och hon blev otroligt stolt. Och eftersom jag är så snäll lovade jag att göra lite reklam för den här, så här är den:
 

Här är ett klipp som syrran hittade på en kille som härmar 21 olika spanska dialekter. Älska dialekt nummer fem och nitton!