Jag tvivlar på att du kan få mig att stanna nu

Fy fan! Jag vägrar kvävas i två år till! Jag orkar inte "vänta och se hur det blir, för det kanske blir bättre". Det finns ingen chans att det nånsin kommer bli bra.

Varför, varför, varför sa jag inte ja från början (hur hade allt varit då?)?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0